2015-09-23

8f Tema: massmedia och identitet


Tema: massmedia och identitet

 

I cirka tio veckor framöver kommer vi att arbeta med tema massmedia och identitet. I detta arbetsområde kommer vi fokusera på medias roll i samhället. Temaperioden kommer att genomsyras av frågor kring identitet och identitetsbildning.  Vi kommer att diskutera om hur vi kan förhålla oss kritiskt till det som skrivs samt förstå de olika texttyper som förekommer i en dagstidning. Du kommer att läsa och skriva neurala texter och dessutom kommer du lära dig att föra fram din åsikt i en journalistisk text med identitet som huvudämne.

Detta kommer vi att arbeta med:

  • Kunskap om tidningens olika delar
  • http://image.bokus.com/images2/9789113036311_stjarnlosa-natterNya begrepp som är kopplade till media
  • Olika texttyper: notis, insändare, krönika, nyhetsartikel
  • Källkritik
  • Begreppet identitet – vad innebär det?
  • Frihet och ansvar – vad påverkar oss och hur fria är vi i våra val? Reflektioner
  • Bokläsning och diskussioner
     
     

Mål- i arbetsområdet massmedia och identitet ska du få möjlighet att utveckla din förmåga att:

  • formulera dig och kommunicera i samtal och diskussioner
  • läsa och analysera tidningstexter av olika slag för olika syften
  • anpassa språket så att det passar i en tidningstext
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer
  • värdera tidningens olika källor
  • uttrycka dina tankar i tal och skrift kring olika frågor där du reflekterar över identitetsbildning
     
     

Bedömning

  • du kan skriva olika slags texter med språklig variation, textbindning samt fungerande anpassning till den typ av text du skriver
  • du kan samtala och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt
  • du kan söka och sätta ihop information från olika källor och diskutera källornas pålitlighet
  • du förstår det du läser och kan göra sammanfattningar av innehållet samt beskriva när och varför saker händer
  • du kan använda bilder eller andra konstnärliga uttryck och medier tillsammans med dina texter för att göra dina budskap starkare och mer levande
     

Bra att känna till om tidningar

Dagstidningens olika delar

Om du går genom innehållet i en större dagstidning märker du att den är indelad efter olika arbetsområden. Alla artiklar som handlar om sport samlas i en sport samlas i en sportdel, till exempel. Detta är för att det ska bli lättare för läsaren att hitta i tidningen.

Reserverat: De vanligaste delarna som en tidning består av är:
Utrikesdelen                      Inrikesdelen   Lokaldelen
Sportdelen            Ekonomidelen              Kulturdelen
 

 


 

 

 

 

Ledare – kallas de artiklar som tidningens chefredaktör skriver om ett aktuellt ämne. Chefredaktören är chef för tidningen och dess journalister. I ledaren brukar du få reda på vilket politiskt parti tidningen stödjer.

 

Vilka texter kan ni hitta i en tidning?

Notiser- kallas korta och komprimerade tidningstexter, nyheter. Notiser saknar ofta ingress och besvarar följande frågor: vad? var? när? vem? hur? varför?

Nyhetsartikel- handlar om något som nyss har hänt i vår omvärld- allt från krigsutbrott till lokalderbyt. Texten har rubrik och ofta en bild med bildtext och besvarar samma frågor som anges ovan.

Reportage- kallas artiklar som behandlar ett intressant ämne med mer personligt berättande och kan skrivas i jagform. Reportaget förutsätter oftast att skribenten har varit på plats för att kunna beskriva miljöer, personer och händelser mer i detalj. I dagens tidningar är resereportage vanliga.

Krönikor- kallas personliga artiklar om aktuella frågor.  En krönika är en personlig reflektion kring ett tema, där journalisten är starkt närvarande och redovisar ett personligt engagemang som kan vinklas mer eller mindre skarpt. Texten ska skrivas i kronologisk ordning.

Kåseri- är en lättsam text med syfte att roa läsaren, bygger ofta på små vardagliga händelser där läsaren kan känna igen sig.

Recensioner- kallas artiklar där journalisten uttrycker sin personliga åsikt om teater, film, musik, böcker, litteratur, konst eller spel. Recensionerna finns ofta på kultursidor och ungdomssidor. Observera att en recension inte avslöjar slutet på en bok eller film utan endast informerar och berättar kort om handlingen.

Fackartiklar- kallas artiklar som behandlar ämnen inom medicin, fysik, historia etc. Oftast redogör skribenten för forskningsresultat.

Debattartiklar och insändare- kallas texter som inte skrivs av tidningens journalister utan av personer som skickat in dem till tidningen för att framföra sin åsikt.

 

Ingress- är den korta texten som inleder en tidningsartikel. Den skrivs oftast i fetstil för att visa att den är viktig. Ingressens uppgift är att sammanfatta artikeln och göra läsaren intresserad av att läsa resten.

Brödtext- är den löpande texten som kommer efter ingressen. Alla journaliststudenter får lära sig sex viktiga frågor som ska besvaras i brödtexten i en nyhetsartikel:

  1. Vad hände?
  2. Var hände?
  3. När hände det?
  4. Vem var inblandat?
  5. Hur gick det?
  6. Varför hände det?

Tänk på att ibland går det inte att besvara den sista frågan, varför något har hänt.

 

Läsning

Vi kommer att läsa Stjärnlösa nätter av Arkan Asaad som en del av förberedande arbete inför författarbesöket som kommer lite längre fram. I samband med läsning kommer vi att diskutera begreppet identitet och reflektera över bokens innehåll och budskap.

Du förväntas att läsa enligt följande läshänvisning:

 

 
    v. 38 à 64
    v.39 à 119
    v.40 à 179
    v.41 à 240
 

 

Vecka 43 är det planerad inlämning av din skriftliga uppgift.

Under tiden fortsätter vi att arbeta med media.

          Lycka till

        / Karolina

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar